Genom tiderna har många olika typer av ledarkspasstilar vuxit fram och använts inom företag och organisationer. En typ av ledarskap är ett så kallat värdebaserat ledarskap. Läs mer även här om värdebaserat ledarskap för företag och organisationer.

Exempel på värdebaserat ledarskap

Det som brukar kallas för ett värdebaserat ledarskap är ett ledarskap som bygger på särskilda värden inom organisationen. För att lyckas med ett värdebaserat ledarskap är det bra att jobba för att försöka bygga upp en gemensam kultur inom företaget där alla arbetar utifrån sådant som en vision och målsättningar för verksamheten.

Inom den värdebaserade ledarskapsstilen handlar det bland annat om att den som är ledaren ska utgå från värderingarna i den dagliga verksamheten och att agerandet speglar dessa värderingar. Några exempel på hur man som ledare generellt kan tänka i samband med att man arbetar efter att ha ett värdebaserat ledarskap, och som generellt kan sägas känneteckna det värdebaserade ledarskapet, är att ha en organisation där man skapar effektiva arbetsgrupper och ger andra makten att ta beslut och styra.

Värdebaserat ledarskap, när alla arbetar mot gemensamma mål utifrån gemensamma värden, kan möjligen leda till ett större engagemang från medarbetarna och glädje i det arbete som utförs. Om alla står bakom samma vision och samma målsättningar för företaget kan det ha positiva effekter för företaget eller organisationen i stort i det långa loppet.

Utbildning inom värdebaserat ledarskap

Det finns alltså många olika typer av ledarskapsstilar som kan användas inom ett företag eller någon typ av organisation. För att få stöd och råd kring just värdebaserat ledarskap finns det olika typer av kurser inom värdebaserat ledarskap som man som företag kan välja att delta i.

Fördelen med en utbildning är just att man kan få stöd och även tips och nya infallsvinklar i sitt värdebaserade ledarskap.

I de flesta produktionssammanhang behövs test för att säkerställa att kraven på produkten uppfyllts, och detta gäller i synnerhet inom it-projekt. Tyvärr är det ofta den bit av utvecklingsprocessen som får stryka på foten på grund av tidsbrist. Underlåtenhet i att prioritera detta leder dock ofta till mertid i form av buggfixar. Förutom förlorad tid kan det skapa onödig irritation hos kund.

Ett första steg är ju att ha med testfaser i sin projekthantering. För något större projekt måste det ju vara flera sådana faser för att effektivisera processen. Att göra färdigt allt och sen låta en person ”titta igenom” systemet innan det skickas till kund är alltså ingen bra idé. Istället bör man ha en tydlig arbetsmetodik för att krav-säkra sin produkt. Man bör ha ett team med olika roller för att testa olika delar och olika aspekter för systemet. Man kan till och med ha test för att se att man kan göra sluttest. När produkten är lanserad bör även tester göras för att se att det inte uppstår några följdproblem – målet är ju att slutkunden skall ”slippa” upptäcka dessa buggar.

Det finns vissa hjälpmedel för att automatisera vissa testprocesser. Man kan t.ex. ”spela in” vissa testscenarion som kan köras automatiskt. Förutom att man sparar tid och slipper monotona uppgifter så kan det i vissa fall vara omöjligt att testa vissa aspekter manuellt. Om ett system skall belastningstestas med många användare så kan ju ett automatiskt system simulera många användare på en gång.

Läs mer i artikeln ”Sex trender inom test och kravhantering” på Dataföreningen Kompetens hemsida, som trots några år på nacken fortfarande är aktuell.