Nyckeln till kostnadseffektiva projekt stavas CSS, Cascading Style Sheets. På svenska brukar det även kallas stilmall. CSS är ett språk som beskriver utformningen av designen som till exempel typsnitt, textstorlek och färg. Tekniken medför flexibla lösningar som ger möjligheten att anpassa ett dokument med hänsyn till datortyp, skärmupplösning, färgdjup och installerade typsnitt.

Med särskilda regler i webbplatsens stilmall  kan man dynamiskt anpassa sidans layout, det kallas responsiv webbdesign eller anpassningsbar webdesign. Responsiv innebär att man bygger en hemsida som automatiskt anpassar sig efter besökarens skärmupplösning. Numera när besökare surfar både i datorn, mobilen och på surfplattan är det extra viktigt att sidan fungerar, är lätt att navigera och att man enkelt hittar den information man är ute efter oavsett vilken enhet man använder för att ge en bra besöksupplevelse.

Genom att använda relativa värden, vilket innebär att man istället för fasta pixlar anger relativa procent anpassas utseendet dynamiskt efter bredden på webbläsaren. Man bestämmer också så kallade ”brytpunkter” vilket innebär att innehållet på skärmen omplacerar sig när utrymmet krymper. Till exempel kan tre kolumner i bredd ändra läge och bli till en enda lång kolumn, bilder som inte är så betydande kan döljas och knappar förstoras för att göra det lättare att använda fingret på mobilskärmen.

Responsiv design är utan tvekan framtiden när det gäller att nå ut på webben. Redan nu upplever många som vänder sig till slutkonsument att närmre hälften av trafiken använder sig av mobila enheter.

I de flesta produktionssammanhang behövs test för att säkerställa att kraven på produkten uppfyllts, och detta gäller i synnerhet inom it-projekt. Tyvärr är det ofta den bit av utvecklingsprocessen som får stryka på foten på grund av tidsbrist. Underlåtenhet i att prioritera detta leder dock ofta till mertid i form av buggfixar. Förutom förlorad tid kan det skapa onödig irritation hos kund.

Ett första steg är ju att ha med testfaser i sin projekthantering. För något större projekt måste det ju vara flera sådana faser för att effektivisera processen. Att göra färdigt allt och sen låta en person ”titta igenom” systemet innan det skickas till kund är alltså ingen bra idé. Istället bör man ha en tydlig arbetsmetodik för att krav-säkra sin produkt. Man bör ha ett team med olika roller för att testa olika delar och olika aspekter för systemet. Man kan till och med ha test för att se att man kan göra sluttest. När produkten är lanserad bör även tester göras för att se att det inte uppstår några följdproblem – målet är ju att slutkunden skall ”slippa” upptäcka dessa buggar.

Det finns vissa hjälpmedel för att automatisera vissa testprocesser. Man kan t.ex. ”spela in” vissa testscenarion som kan köras automatiskt. Förutom att man sparar tid och slipper monotona uppgifter så kan det i vissa fall vara omöjligt att testa vissa aspekter manuellt. Om ett system skall belastningstestas med många användare så kan ju ett automatiskt system simulera många användare på en gång.

Läs mer i artikeln ”Sex trender inom test och kravhantering” på Dataföreningen Kompetens hemsida, som trots några år på nacken fortfarande är aktuell.